små tuggor

Det är otroligt hur dagen blir lång när man går upp tidigt. Linda och jag gick omkring och myste i stan och fikade i Haga. Vi slank även lite oväntat in på det gamla gymnasiet och kramade och skvallrade med vår favoritlärare. Sedan fick jag äntligen träffa någon jag inte sett på ett halvår, hon som under kommande fyra månader kommer vara kvinnan i mitt liv! Hasti. Hon är underbar! Att höra henne säga att hon ser fram emot att åka iväg med mig och vara så positiv till allt, fick mig att bli lugn. Vi har nästan inget planerat, bara en biljett till Beijing, och en hem från New Dehli. En del tycker vi är tokiga, och trots att vi borde sitta och göra en stor plan så pratade vi nästan ingenting om vår resa utan om helt andra saker. Och min mamma drillade oss i Heimlich-manövern.