drömmen om den blåa cykeln

Jag läser på Axels blogg att han inte kunde sova inatt. Det måste varit något skumt med söndagnatten för jag och sov också dåligt inatt. Jag drömde mardrömmar hela natten, sådana mardrömmar där händelserna i sig inte är värst traumatiska, utan det är den där starka obehagskänslan som skapar mardrömmen men så är man alltid för trött för att inse att man drömmer och kan sätta stop för det hela. När jag staplade in köket i morse visade det sig att Josefin inte heller sovit bra under natten. 

Igår natt hade jag en mycket bättre dröm, att jag fått låna en cykel av Johanna. Den var blå och fjäderlätt, när man cyklade på den kändes det som man svävade fram. Men det bästa var att den gick att fälla ihop till storleken av ett paraply så jag kunde ta med den på bussen. När jag vaknade tyckte jag det var lite trist att det endast hade varit en dröm. 

Nu har jag dock kurerat mig från nattens påfrestning på bästa sätt, jag har haft suttit i min fotölj och tagit ett fotbad med lavendelolja, medan jag bläddrat i filmfestivalshäftet och till mitt förtret hittat flera nya filmer jag inte sett under tidigare bläddringar som verkar bra. Allt handlar som vanligt om ekonomi.