hold your horses

Om en halvtimma skall jag ringa Hasti och diskutera vår resa lite mer, för nu är det inte alls långt kvar!!! Det är svårt att planera en fyra månader lång resa när man bor i två olika länder. Det blir inte direkt att vi kan ta en fika på cigarren och snacka igenom saker och ting om man säger så. Vi verkar båda jobba mer än fulltid och det känns optimistiskt för våra planer. Den viktigaste frågan förutom hur stor ryggsäck hon har köpt är den om vi ska åka till Japan och hälsa på hennes kusin, om det ens är möjligt eller om vi ska åka till Tibet? För jag tror inte vi varken hinner eller har råd med båda. Kanske inte ens något. Vi får se...

Jag har varit och tagit nya kort i en sunkig fotoautomat på Backaplan dessutom. Men gott folk, håll er lugna! Det är ingen idé att ringa, skicka sms eller börja spama mig för att tjata till er ett av korten (som lyckades uppnå statusen okej först på åttonde försöket), alla fyra korten är dessvärre redan uppbokade. Ett ska gå till mitt nya körkort, ett till mitt ISIC-kort, ett till min visumansökan till Kina och det sista till Indiens.

En konstig grej på visumansökan till Indien är att man först ska skriva in ifall man är Married or Single, därefter name of father/husband. Jag var tvungen att fråga pappa vad de menade, jag tänkte att kanske kunde det betyda något annat och mina engelskakuinskaper helt enkelt blivit omoderna. Hade jag missat att father nu även betydde efternamn eller nåt i den stilen? Men nej, han konstertade kort och gott att jag helt enkelt skulle skriva hans namn. Just kombinationen att jag måste fylla i antingen min mans eller pappas namn, det var lite lätt irriterande och för min del kändes det inte annat än mycket irrelevant.