morgonstund

Solen skiner ute och jag är uppe med tuppen, känns det som. Jag har spanat ut på balkongen och börjat ana att man snart borde kunna hänga på balkongen, sätta ut våra vita stolar. Äntligen! Huset de har byggt mittemot oss är färdigbyggt nu och över en natt har vi fått en drös av 50+ grannar. Jag har inget emot dem, men så enkelt var det plötsligt att köpa gardiner. Först funderar man i 4 månader, tar sig i kragen och småtittar i en affär, och sedan bara bestämmer man sig nästa dag. Det kändes bra, fokuserat och målmedvetet. 

Jag och Pelle försöker planera in en Stockholmsresa i slutet av månaden. Axel ska du inte komma upp, och Alle du och Kris är väl i stan då?! John var förresten på ett snabbt besök i stan i veckan. Äntligen fick han träffa Josefin och vice versa!