ljuset i sena timmen

Jag är en av de som inte är någon vidare morgonmänniska. Först fram emot skymningen brukar jag vakna till och komma till liv. Det ställer dessvärre till med en del hinder, eftersom när en ska genomföra olika ärenden till instutitioner som universitet, arbetsplatser, csn eller ställen där det krävs tidsbokningar av diverse slag så måste en 'vara med' redan efter en ätit frukost, ja helst innan. Därav ska jag just inleda mitt arbete med min miniuppsats och håller som bäst på att begrava mina ögon i csn blanketter.

Snart går jag in i mitt essä av dagen, fast idag tror jag att den effekten kan utebli helt eftersom jag dragit på mig en förskylning, trots mitt missbrukande av Brämhults färskpressade apelsinjuice, denna fantastiska produkt. Denna obligatoriska förskylningen när en precis kommit igång med träningen igen är irriterande. Det känns lätt att tolka det som ett bevis för att en inte ska träna, som att det vore ohälsosamt. Nu har jag tillräckligt mycket verklighetsuppfattning att inse att detta inte stämmer och kommer tolka det snarare som ett bevis för att bli en vältränad individ krävs det något utöver det vanliga, eller lite mer än det vanliga. Viljestyrka, tålamod och diciplin.

lång film

Fanny och Alexander är inte den bästa filmen att se när en är bakfull. Den är lite drygt fem timmar lång och långsam. Det ör sånt som kallas dålig tajming. Undra om Det sjunde inseglet skulle funka bättre?

var inte jag på väg till nef?

Sms till Christine skickat 07.40 imorse:

Sleepöver på henriksberg..eh stört! Puss