visst blev det bad.

mer loco än logos

En övergripande karaktäristik av den försokratiska filosofin.

Jag har inte kommit längre i min uppsats. Det är så lätt att hitta annat på internet som fångar ens intresse. Tusen nya tankar och idéer dyker upp och vips har man lämnat Herakleitos dunkla fragment och istället hamnar man här, och här. Intressant. Vad var det nu jag skulle skriva om?

Sedan hamnade jag i Rajasthan och tänker mig att jag och Hasti ska rida på kameler i thar öknen och sova på fortet i Jaisalmer. Jag läser följande på Indien.nu; En tur på minst två dagar rekommenderas för att du ska hinna ut en bit i öknen och åtminstone få sova en natt under en bädd av universums alla stjärnor. Den torra ökenluften gör att du ser fler stjärnor här än sammanlagt under dit tidigare liv!

Hmm det var något om logos och universums uppkomst... men titta scrubs går på tv! En liten paus kan aldrig skada. Sjukhusserier är faktiskt lärorika de med.

vägen norrut

Landsvägen ner från trollhättan har de senaste gångerna jag åkt där varit en kolsvart upplevelse, bara helljuset har hindrat mig från att tro att jag blundar. Konstigt att titta i backspegeln utan att faktiskt se något alls. Fast resan har aldrig varit av obehag utan tvärtom, jag har känt mig lugn och upplyft, så även ikväll trots avsked. Jag gör inget annat än säger hej då nu för tiden. Fast det är inte så vemodigt som det låter för jag trots att vänner åker bort, så förändras vänskapen inte. Det känner jag och glädjer mig.

När ljuset är närvarande på denna väg norr utöver, bjuder den på utsikt över gröngula slätter, omgiven av berg, högt belägna kyrkor och en och annan bondgård. En skylt som det står honung med handskrivna bokstäver passeras snabbt förbi. Det öppna landskapet ger mig ett andningshål och lugnet smyger över en. Man hinner tänka en hel del. Sedan växlar landskapet snabbt över till högt gräs med snäva kurvor och dalar, och jag gör mitt bästa för att hålla mig på vägen och hoppas på inte träffa på alltför mycket mötande trafik.

Jag kommer att tänka på den engelska landsbygden, är jag verkligen på väg norrut? Kan jag inte ha gjort ett inhopp i filmen fyra bröllop och en begravning, och när som helst förväntar jag mig att Hugh Grant kommer att dyka upp och säga något lustigt och dra av ett snett leende, eller varför inte någon engelsk kvinna i en stor hatt och linneklänning.

Ingen Hugh i sikte, däremot ett stort vindkraftverk och då vet jag att jag är alldeles strax har nått mitt mål. Väl framme tittar fåren lite misstänksamt mot mig, men den omedelbara uppvaktningen från tre katter får mig på fall ögonblickligen.

Det kommer dröja innan jag åker här igen.

.

sunflowers

Eftersom Josefin ska flytta till Paris på torsdag så har jag bestämt att jag ska ta med henne och bada nu. Handukar och bikinis är allt som behövs. Kanske ska jag ta med en riktigt ful en till henne? Nää, jag ska vara snäll. Ett sista hopp ner i saltvattnet ska det bli och solen skiner för fullt. Jag tror det är sista dagen idag. Bäst att jag tar med två par solglasögon också.

[Fibes, Oh Fibes! - Get up]

en lyckad debut

Jag har blivit av med min Håkan Hellström oskuld. Som den sista göteborgaren, kanske till och med som sista svensk sett Håkan spela live. Känns bra att avslöja nu när det är över, men visst drog jag mig lite för att erkänna något som verkar vara så självklart för alla. Jag kan säga så här, det var himla fint. Det säger väl egentligen inte så mycket, men kanske ändå tillräckligt i sin otillräcklighet.

Jag gillade hur jag kom att tänka på vänskap och kärlek, och hur Håkan alltid lyckas få en att känna att man inte är ensam om att ha dumma förälskelser och knasiga känslor. Han uppmuntrar snarare detta, och kanske är det just därför han är så himla populär, för jag har aldrig sett så mycket folk vid stora scenen tidigare. Helt smockat, men trots detta lyckades jag mot alla odds springa på både Axel och Linnéa. Hurricane Gilbert var bäst. När Håkan påpekade att de kastat upp så mycket saker på scenen kunde jag inte låta bli att dra ett litet obscent skämt för Axel om att konstigt nog ingen kastat upp en handgranat än, något som annars är väldigt gbg-style just nu. Jag tyckte det var jättekul men kanske lite för opk för mig egentligen så lite ångest fick jag allt.

Men varför inte spana in lite riktiga sailors istället!

så här gött hade vi det!

1. Färska majskolvar på elden. 2. Promenad på vår alldeles egna strand. 3. Vårt hem. 4. Dags för vår favoritstund på dagen, och kolla in de käcka muggarna. 5. En konst som kräver sin utövare 6. Jo verkar nöjd med resultatet, men hur kan man vara annat än nöjd med denna utsikt?! ...och mitt sällskap! 7. Så där blev vi sittande ett långt tag, knapprande på små nescafé bitar och pratade om allt och inget.

valdag

Det går en röd tråd i min tillvaro för närvarande. I läsandet om Platons staten och frågan kring individens frihet och samhällets bästa tog jag en, kanske inte välfötjänt paus men en sådan för att gå och rösta. Finklädd i kjol och blus och nyklippt frisyr flanerade jag till vallokalen och röstade för allra första gången. Det kändes större inombords än vad kanske själva upplevelsen var i realiteten, kanske var den folkfesten jag förväntat mig redan slut vid lunchtid? En röst är trots allt en röst, och jag kan inte låta bli att drömma mig bort lite och tänka att min röst kanske är den avgörande?

Ännu en vecka närmar sig slutet och full av nya löften till mig själv och lite pånyttfödd efter några dagars exkursion på en ö vacker som en dag. Ibland är det svårt att inte njuta när man får möjlighet att bada, sola och titta på stjärnorna och ha en fin vän som i vars sällskap man sjunger alla Lisa Ekdahl låtar man kan komma på. Att leva lite enkelt med stormkök och tält är inte annat än befriande under dessa omständigheter.

ögat ikväll

Lyssnar på Lilly Allen och låten Friday night, och då kvällen nu börjar komma smygande är det mycket passande! En kväll som lär sluta eller tja åtminstonde börja på Nef, vi har lite The Eye buisness att ta igen. Vart kvällen slutar, det vet nog bara de indiska gudinnorna! Ärligt talat vet jag att kvällen i själva verket kommer att börja på en vacker pub nånstans eftersom vi faktiskt bestämt träff där. Men men kul kommer det bli för jag är full av positiv energi, så det spelar ingen roll vad som händer.

dagar av poesi väntar

Nu sticker jag till havet.
Fiska fisk, tälta tält osv osv. Kommer bli gött som en körv.

stay out of trouble, stay in touch

Det var en riktigt vacker kväll igår på Kings Head. Har sällan skådat en sådan pepp söndagsskola! Jag hoppas verkligen att Pelle och Linus får en underbar resa. Sedan hoppas jag också att Yoa lägger upp alla grymma bilder från kvällen någonstans, för tänk att Kingan invaderades av massa sailors igår, alla hade de rest långa vägar ute på havs för att få uppleva lite av den mytomspunna andra långgatan romantiken.

Åh vad Peter, Bjorn & Johns Young Folks äger, lätt dagens låt!

en dag till

Så här bra började kvällen!

Vi gjorde snygga schackrutor som var perfekta som vi gav till Strängen-Pelle-Oskar. Vi drack massa vin ur en pet flaska Oskar dissade flaskan och jag åt wienernougat och pratade om Tough Alliance vilket drog minnen till barndomen åhh oskyldiga härliga tid när man lekte mer kurragömma-månen lyste fint och maten var god pratade om äkta kärlek men ärligt talat vet jag inte om den finns OCH skulle den finnas är det en isolerad känsla eller bara äkta i en ’fungerande’ relation jag vet inte…Orden flög ur munnen på mig utan kontroll jag vet knappt vad jag pratade om men det viktiga minns jag för jag blev arg så himla förbannad för folk snackar så mycket skit att en del inte kan vara ärliga gör en kanske mer än bara arg, även lite ledsen så jag gömde mig bakom ett träd men i slutändan tyckte kanske jag att jag var fjantig för en del har så mycket problem och på kingan blev jag klokare men det var nog inte ölen utan snarare kalles kloka ord även om linus var tvungen att förvirra mig ännu mer…josefin och jag konstaterade att linda saknades men ändå är jag glad att du är där du är.

höstdag

Som en hyllning till Josefins Paris plan så fikade vi Le pain francais idag. Jag köpte t.o.m en pain au chocolat. Jag har nog börjat tycka om dessa små franska delikatesser igen, efter att länge haft den bestämda åsikten att de var äckliga. Jonas var också med, han stod utanför condeco och såg ut och vänta på någon, men det måste varit ödet för det gjorde han inte, ja kanske på oss då?? Så han följde med oss bort från höstregnet, in till glittrande lampkronor och vad som måste varit ett tak av choklad. Nu skall jag bränna en skiva till Johnny med lite sköna country beats på. Så här kul hade vi när jag besökte honom nere i hamnen en sommardag.

magiska ord

Jag tror att jag hittade boken som kommer att rädda mitt liv. I den starka höstvinden susade den förbi mig på södra vägen. Jag lyckades inte fånga den så jag måste återkomma ifall jag har rätt när jag lyckas. Ofta tycker jag att jag kan identifiera mig med vissa texter, fast jag kan ändå inte sluta att misstänka mig själv för att skapa efterkonstruktioner. Denna var annorlunda, den handlade om mig, ändå inte. Läskigt och skönt på samma gång. Inget rätt eller fel, utan den den var, existerande helt enkelt. Den kommer inte ge några svar, men det är det som är så bra. För jag behöver inga svar. Det är bara självklart att den kommer rädda mig.


Ciao Linda. Cheers Hasti.


[David Bowie - Life on mars]

kanelbulle

Nu har jag hittat receptet och tacka denna kvinna, Aski för det! Jag försöker sprida hennes grymma skillz vidare...

Kanelbullar deluxe

Vetedeg:
5 dl mjölk
50 g jäst för söta degar
850 g vetemjöl special
1 dl ljus sirap
0,5 tsk salt
3 tsk stött kardemumma
100 g kesella
50 g smör/margarin

Fyllning (kan dubblas utan problem-okej möjligtvis hjärt och kärlsjukdomar!!)
200 g mandelmassa
100 g smör/margarin
1 dl socker
1 msk vaniljsocker
kanel

Slutligen
1-2 ägg
pärlsocker

Gör nu så här:
Ta fram smör/margarin, så att det blir mjukt.
Värm upp 5 dl till 37 grader i en kastrull.
Smula ner 50 gram jäst i en skål och häll över lite av mjölken. Rör tills det löser sig, och häll därefter på resten av mjölken.
Blanda i 1 dl ljus sirap, 3 tsk kardemumma och 0,5 tsk salt.
Mät upp 850 gram vetemjöl special i en bunke. Blanda ner lite i taget tills det är några dl kvar i skålen.
Tillsätt 100 gram kesella och 50 gram mjukt smör/margarin till degen. Blanda -i maskin om du hartills degen blir någorlunda mixad. Tillsätt nu resten av mjölet (så mycket som krävs- men ta inte för mycket) Jäs i 45-60 minuter.

Blanda 100 gram smör/margarin med 1 dl socker och 1 msk vaniljsocker i en skål.
Placera ut 40 bullformar på två plåtar.
Ta upp degen och dela den i två delar. Kavla ut ena delen på bänken till en 40x30 cm rektangel, eller så tunt du vill.
Bred ut halva smör/margarinblandninegn över degen, riv över 100 g mandelmassa över med RIKLIGT med kanel. Rulla ihop den.
Skär i lagom stora delar och placera ut bullarna i formarna och låt jäsa under bakduk i 30-40 minuter. Gör samma sak med den andra deghalvan.
Pensla bullarna med uppvispat ägg, strö över pärlsockret och sätt på ugnen på 250 grader. Grädda i mitten av ugnen i 7-9 minuter, ta ut och svalna på galler!

Voila, now you can just eat as many as you like, maybe until you feel that you never wanna eat nuetella on white bread again!